Nålbindning

--

Alla sidorna och länkarna fungerar ännu inte

12/2019 Har börjat att uppdatera sidorna

"På senaste åren har nålbindning blivit trendig mellan hantverksintresserade."


- Toini-Inkeri Kaukonen,
60 år sedan (1960)

Besökare

Besökare på hemsidan:172939 st

Oslostygnet  (Finska stygnet 1+1)

Hansens beskrivning UO/UOO F1 (eller F2)

I Finland har man använt detta stygnet åtminstone i Muurame (Korpilahti) och Savitaipale. 
I andra länder kallas detta bl.a. Oslostygn och Lundastygn. 


Videolänkar under fotona.

p_Oslo_o.jpg p_Oslo_n.jpg
Oslostygnet
(Finska stygnet 1+1)
framsidan 
 
Oslostygnet
(Finska stygnet 1+1)
avigsidan 
 

n_suom_11.jpg

Finska stygnet 1+1 (under 1, över 1)
 = UO/UOO


Video
(länk) - Hur börjar man att nålbinda, att börja sy andra varvet (och F1/F2), att använda tunt garn eller dra maskorna mindre runt nålen, att börja från spetsen (rund top); på engelska och på finska



  

Video (länk) - kort videon 


I Finland har denna stygnsvariant använts åtminstone i Muurame (i Korpilahti) före 1910-talet (Kaukonen, 1960) och i Savitaipale före and på 1930-talet (personal kommunikation 9/2010). Det här stygnet har man också använt för siltappen i Finland och i Sverige (Kaukonen, 1960). 

Historiska fynd är vantar åtminstone från Lund (Sverige) från 1300-1400-talet vt (foto), från Köpenhamn (Denmark) från medeltiden och från Arnheiðarstaðir (Island) från 900-talet vt (foto; välj sidan 74). Oslostygnet har fått sitt namn efter en vanta som hittades i Oslo (Odd Nordland, 1961), men när man tittar på foton, ser det ut att stygnet i Oslovanten är kanske något annat än Oslostygnet. I Petras blogg (länk) finns det fotona av både om original vanten och vantarna som Petra nålbinde med Oslostygnet. 


Man har kallat denna stygnsvariant bl.a.:
Oslo (Schmitt, 1997, 2000, 2006)
Lunda (Mellgren, 2008) 
Lunda, Oslo-Hvidding, Ribe (Overby, 2014) 
Simtuna (Rothquist-Ericsson, 2003)
Södertjäratekniken (Anderson, 2009) 
Variant A, Variant 1, Variant 2 (Westman, 2001)
En-plukk (Stoltz, 2010) 


Du kan läsa mer om den gruppen av de finska stygnen på sidan Stygnsgruppering av Toini-Inkeri Kaukonen (länk).